Det lönar sig att ställa till bråk!

Igår kom Simon hem från skolan, jätteledsen och upprörd!

Som vanligt är det neddragningar i skolan och det resulterade i att åttorna i Simons skola skulle slås ihop så att de blev färre klasser.
Eleverna fick skriva en önskelista om vilka de helst ville gå i samma klass som och igår morse kom ”domen”.

Simon hamnade inte med någon av sina valda kamrater!

Hela hans kompisgäng hamnade i en klass, medan han själv hamnade i sin gamla klass, som han bytte från redan i början av sjuan på grund av att han inte hade några vänner där. I den klassen fanns inga barn med samma intressen som han.

Jag blev vansinnig när jag fick höra detta!
Simon som längtat efter skolan hela sommarlovet och speciellt de senaste veckorna ville inte ens gå till skolan nu! :exhausted:

Igår kväll var det föräldramöte och jag tog ett snack med rektorn och förklarade läget och jag var INTE glad! En annan lärare påpekade att det fanns vissa anledningar till att Simon hamnade utanför alla de andra men varför sa hon inte….?
Började fundera på om Simon var stökig eller bråkig…?

Rektorn lovade att prata med Simons lärare och ha ett möte med Simon idag. Jag bad henne att ringa upp mig efteråt så att jag fick veta hur det gått.

Nu ringde hon…
Simon har fått byta klass – redan!
Och jag fick även veta anledningen till att han placerats i en annan klass. När Simon är med några av sina vänner blir det gärna väldigt ”snackigt” och han har svårt att jobba på som han ska.
Men lärarna anser att han har stor potential och därför bör vara i en ”lugn klass” (enligt Simon nördklassen, haha) så att han kan få bra betyg.
Klokt tänkt i och för sig, men samtidigt är det ju viktigt att eleven i fråga VILL gå till skolan överhuvudtaget! Så nu har de snackat med Simon, som (såklart) har lovat att arbeta ihop med en lugn kille på lektionerna.

Nu har han iallafall fått en chans och det känns bra! Jag ska också ta ett snack med honom om att det nu gäller att sköta sig!

Skumt bara att han (som är duktig) ska bli drabbad pga andra elever. Men men…
Huvudsaken är att han VILL gå till skolan, att han trivs och gör sitt bästa.
Första året med betyg är här! :nervous:

Benjamin är avlusad och klar och varken jag eller Jonas har hittat något på oss. Hoppas bara att alla vi andra klarar oss!
Alla sängkläder, täcken, kuddar, överkast mm ligger i badkaret i väntan på att tvättas. Sanering!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

9 kommentarer hittills

  Zarah Galore
21 augusti 2008 kl 11:28

Vilken tur att det slutade gott!
Måste ju vara hemskt att bli ”bortplacerad” från sina vänner sådär..
Minns de där valen till mellanstadiet, när 3 treor skulle bli 2 fyror. :)

[Svara]

  Evendim
21 augusti 2008 kl 12:06

Vilken tur att det löste sig Stackars kille att vara den enda som hamnar i andra klassen liksom! Nä fy fasen!

Min kille har lite samma problem: jätteduktig men snackar lite för mycket med kompisar och tjejer *fniss* Första året med betyg som sagt så nu gäller det att grabbarna skärper till sig! =)

Kramkram

PS. Mina ungar fick löss förra sommaren :( Fy faaaan, jag gick och kliade och skurade överallt i flera veckor! Hoppas att ni andra slipper!

[Svara]

  morsan
21 augusti 2008 kl 18:14

:D Va härligt att läsa att det löste sig! Klart han inte vill vara bland nördarna. hjaha
Men som du säger, nu måste det vara tyst på lektionerna, han har ju fått ett förtroende!
Bra också att han själv ser att man kan påverka sin egen situation med bra argumentation. Själv hade jag väl pinkat på mig om jag i samma ålder skulle haft möte med min rektor..
Nu ska jag laga middag, puzz :luv:

[Svara]

  Jenny
21 augusti 2008 kl 21:45

Jag kom ihåg när jag gick i skolan. Jag ville inte gå i samma klass som min tvillingsyster för vi slogs jämt, kunde ligga på golvet och brottas. Mamma försökte att prata med lärarna om att vi inte borde gå i samma klass, men dom lyssnade inte så syrran och jag fick gå i samma klass iallfall, ända från låg- till högstadiet så var det en pinna, vi slogs jämt.

Skönt att han fick vara med sina kamrater, man måste trivas i skolan för att lyckas.

[Svara]

  Linda
22 augusti 2008 kl 07:00

Ja du man måste våga vara jobbig som mamma. Annrs händer inget alls. Jag har blivit kallad besvärlig många gånger sen jag fick barn. Men det bjuder jag på. Inget är viktigare än barnen och dem slåss man för.

Skönt att det löste sig för din son. Ibland kan man inte annat än undra över skolan. Varför ge eleverna möjligheten att skriva ner vilka dem vill gå med om ingen bryr sig om vad eleven vill i sultändan i alla fall???

Hoppas nu att din son kommer att trivas.
Skall strax kila iväg här jobb som väntar. Ha en bra fredag :)

[Svara]

  Gabriella
22 augusti 2008 kl 18:37

Jag förstår dig precis och jag tycker du hade all rätt att reagera som du gjorde.
Men jag tycker också att det är bra att du ska prata med honom om att han ändå måste förstå att han har all chans att få bra betyg osv eftersom han är så duktig.Så han inte börjar ”tramsa”med de andra om du förstår vad jag menar :)
Härligt att allt slutade bra och att han fick vara med sina vänner och inte bland”nördarna”he..he..det låter faktiskt lite kul… :devil:
Ha en trevlig helg!
Kram :)

[Svara]

  Caroline
24 augusti 2008 kl 10:04

Känner igen det där, Linus är likadan, pratar hellre med kompisar än koncentrerar sig på skoluppgifterna.
Skönt att det löste sig för er till slut!

/Caroline

[Svara]

  Di*
24 augusti 2008 kl 18:33

Ojjj vilken början på det här skolåret!! :|

Skönt verkligen att det löste sig! Har haft mina vändor med skolor jag med för grabbarnas del och det har ju faktiskt oftast löst sig till det bättre tack & lov!

Trevlig Söndag på dig!!//Kramis Di*

[Svara]

  Margareta
25 augusti 2008 kl 18:38

Tur att det ordnade sig, o dessutom ganska snabbt om jag förstod det rätt!! Tur att du är en person som reagerar…en tyst o blyg mamma hade kanske tvingats acceptera det..!! kram /M

[Svara]

 

Skriv gärna en kommentar

Namn
Mail (publiceras inte)
Blogg/Hemsida
Kommentar

CommentLuv badge