Nu ska jag väl ta mig tid att lite snabbt beskriva hur besöket på Lampshopen gick till.
Jag tog med mig Benjamin (som skulle be butiksägaren om ursäkt) (och Paulina som ville med) ner till Lampshopen i tisdags.
Jag fick tag på ägaren, en medelålders tjej, och presenterade mig och Benjamin och förklarade varför vi var där. Dels för att be om ursäkt och dels för att jag hade funderingar kring hennes lista på trasiga lampor.
Jag hann knappt få upp pappret/listan HON skrivit innan hon började gorma och skrika att jag var totalt dum i huvudet som hade mage att komma till hennes butik och ifrågasätta vad som gått sönder.
Jag försökte, lugnt och sansat, förklara att jag tyckte att det lät orimligt och ville därför höra HUR de gått sönder, hur så MÅNGA kan ha gått sönder och att jag dessutom ville se de trasiga lamporna hon skrivit upp på listan.
Hon var vansinnig!
Kunderna stirrade på henne och till och med folk ute på gatan stirrade in i butiken där hon stod och vrålade.
Jag höll mig lugn (faktiskt) och stod på mig.
Benjamin hann aldrig be om ursäkt eftersom hon gapade hela tiden. Jag höll mig fortsatt lugn tills hon skrek åt mig att jag var en usel mamma som inte kommit in med Benjamin tidigare. Hade det varit hennes unge hade hon dragit dit honom i örat dagen efter, minsann!
Ja jösses, försökte än en gång förklara att eftersom de gjort en polisanmälan så skulle medlingen skötas av medlarna hos polisen och vi har avvaktat för att få en tid till ett möte där. Dessutom har vi varit upptagna med att springa på polisförhör och socbesök.
Nu var han ju här för att be om ursäkt men det fick han ju inte!
Hon skrek: – Och hur kan du stå inför dina barn och ha mage att ifrågasätta mina trasiga varor! Att du inte skäms!
Jag svarade: – Jo när mina barn gör något fel så får de även ta på sig skulden för det och göra rätt för sig i bästa möjliga mån men..! De ska inte behöva ta mer skit än nödvändigt och jag tänker fortsätta lära dem att stå upp för sig! Har jag en fundering angående en räkning på över 10.000:- (!) så tycker jag att jag har rätt att få en förklaring? Inte så mycket begärt… och om du inte har något att dölja så är det väl bara att visa mig skadorna på varorna så är jag nöjd!
Efter att hon påstått att det flugit glassplitter över hela lokalen blev jag lite smått sur och talade om att min man jobbat med glas i över 10 års tid och att det är OMÖJLIGT att rutan kan ha exploderat in, eftersom det inte är en sån typ av ruta.
Hon trodde inte att jag sett skadan och jag talade aldrig om att Jonas varit där och fotat den dagen innan. (Tur han gjorde det för rutan hade blivit utbytt samma dag som jag kom ner)
Enligt henne hade hennes personal fått städa glassplitter i 4 timmar (!) dagen efter skadan.
Titta på bilden!
Och tänk på att Benjamin inte har SPARKAT in rutan utan ”tryckt” in den med foten. Ser ni limningen där glaset spruckit?
Hela rutan var alltså aldrig trasig utan endast biten jag ringat in med rött. Endast därifrån kan det ha kommit glasbitar/splitter!
Jag ifrågasatte hur 11 bordslampor kunde bli träffade av splittret från hålet nere i hörnet, och hur en taklampa dessutom blivit träffad, som hänger i taket?
Hon fortsatte skrika och gorma och var allmänt otrevlig och barnen bara stod och gapade…
När jag frågade henne på vilket vis lamporna gått sönder berättade hon att de inte alls gått sönder men att hon var rädd att det kunde finnas glassplitter på dem och därför kunde hon alltså inte sälja dem.
Nu blev jag irriterad!
Det är inte NALLAR vi snackar om, där glassplitter fastnar! Det är PLANA YTOR, lampor, där glassplitter INTE fastnar!
Och där det GÅR att damma av med en dammvippa eller torka av med en trasa, alternativt skölja av under rinnande vatten.
Att totalt 14 lampor, en lampskärm och 6 halogenlampor blivit träffade av glassplitter från det där lilla hålet i hörnet är INTE rimligt, det står jag fast vid!
Och enligt henne FICK hon inte sälja dem för hennes försäkringsbolag, vilket jag också tycker låter konstigt. Vadå, vill de betala för så mycket saker som möjligt eller?
Dessutom, kan hon verkligen begära ersättning både från försäkringsbolaget och från mig, för samma varor?
Då får hon ju ut dubbelt upp på varorna, alltså tjänar hon extra mycket på att dra till i överkant?!
Jag bad om att få se lamporna och då visade hon in mig i ett förråd och slängde fram en plastsäck som hon kastat ner alla lamporna i, huller om buller.
Jag sa åt henne att jag hoppas för hennes egen skull att hon fotat och dokumenterat allt för jag tänker bestrida hennes påstådda skador och att om jag åker på att betala så ska jag även ha alla lamporna jag betalat för.
Hon tyckte att jag kunde ta dem på en gång och jag var på vippen att göra det men hejdade mig i sista sekund. Tar jag dem och rätten fastslår att hennes lista inte är rimlig åker jag ändå på att betala eftersom jag tagit hem dem, därför lät jag bli. Bättre att vänta på domen.
Jag har nu tagit kontakt med en chef inom försäkringsfrågor, konsumenternas försäkringsbyrå samt konsumentvägledaren och konsumentjuridisk rådgivning i kommunen.
Följetången fortsätter…
