
Ett kort på precis innan vi skulle åka och ett kort när vi sitter och väntar inne på mottagningen
Idag har vi varit akut med Maxi till veterinären!
I tisdags när Jonas duschade rumpan på Maxi (han har så lång päls och ibland fastnar det bajs i) så såg han en knöl vid sidan av ändtarmsöppningen.
Jag har ju hört talas om analsäckar tidigare men aldrig haft en hund som har haft några problem så jag har väl inte tänkt så mycket mer på det.
Nu googlade jag lite och kom väl fram till att de inte ska vara svullna.
Avvaktade tills igår. Tittade igen och då var knölen röd och vätskade.
Imorse hade det blivit ett hål i knölen (!) och det rann ut både blod och annat kladd. :ebarrassed:
Jag ringde till veterinären så fort jag kom till jobbet och de kunde klämma in oss idag.
Jonas hämtade upp mig på jobbet och vi åkte till Torkel i Smedjebacken. Världens bästa veterinär! :heart22:
Det visade sig att jag hade ställt rätt diagnos via Google iallafall, analsäcksböld.
Analsäcksböld
Den värsta formen av analsäcksinflammationer leder till att hela området runt analsäcken blir inflammerat och så småningom öppnar sig som en böld.
Hunden har då väldigt ont och måste som regel drogas för att det skall vara möjligt, och rimligt med tanke på smärtan, att behandla genom spolning. Inte sällan kommer ägaren med hunden till oss innan bölden har öppnat sig. För att påskynda läkningsprocessen skär vi då ofta hål på bölden och släpper ut blodblandat var. Även här är det antibiotika och urspolning av analsäcken som är behandlingen. När hunden har sådan smärta och inflammation så ordinerar veterinären vanligen även ett antiinflammatoriskt medel som hunden får under den värsta tiden, ca en vecka till tio dagar. Och även i detta fallet är det viktigt att följa upp med en kontroll så att man vet att inflammationen och infektionen lagt sig innan man avslutar behandlingen.
Människor har inga analsäckar och det skall vi vara glada för. Men hundar har å andra sidan inte hemorrojder.
Maxi fick sövas och sen rakade de rumpan på honom innan de gjorde rent och tömde och spolade ur analsäckarna.
Torkel klämde så det sprutade ”analsäcksvätska” på Jonas, som var nära att spy i närmsta papperskorg!
Vi passade även på att få Maxis klor och sporrar riktigt nerklippta, skönt!
När vi kom hem hade Maxi vaknat till lite i bilen men jag fick bära in honom och lägga honom i sängen där han låg ett bra tag.
Min älskade kille! :heart22: :heart22: :heart22:
Nu är han på benen och har varit ute och kissat ett sväng (fast det är inte det lättaste att lyfta på bakbenet när man är groggy!)
Imorgon är jag ledig på förmiddagen och Jonas på eftermiddagen så vi behöver inte lämna honom ensam.
Usch vad jobbigt när ens djur mår dåligt!
Våra hundar är våra familjemedlemmar och de är högt älskade! :heart22: Det värker i hjärtat när de mår dåligt och det är lika jobbigt när de är dåliga som när barnen är det!
Maxi är verkligen världens snällaste och goaste hund och jag älskar honom sååå mycket!
Nu var det ju inte så allvarligt, men det var faktiskt första gången vi fick söka veterinärvård för någon av våra hundar (förutom vanliga undersökningar, vaccinering mm), och det var riktigt JOBBIGT känslomässigt.
Nu är jag helt slut och ska bara försöka vila resten av kvällen…